De här motorcyklarna behöver vi 2027!

Önskningar går i uppfyllelse. Kawasaki Ninja H2 återvänder 2027, Honda CB1000F tar tillbaka Bol d'Or och KTM 790 Duke står sedan i somras helt förnyad hos handlarna. Tre motorcyklar som vi hade avskrivit eller saknat. 1000PS fyller 25 år i år, och på ett kvartssekel samlas det på sig en hel del: motorcyklar vi har älskat och luckor som ingen längre fyller. Därför fortsätter jag på listan. Vad som är bekräftat, vad som förblir ett rykte och vad som tills vidare bara är vår önskan står angivet vid varje punkt. Allt som tillverkarna faktiskt redan har visat hittar du i översikten Motorcykelnyheter 2027. Här handlar det om resten. Om motorcyklarna som saknas.

2020 var vi på 1000PS övertygade om att ett projekt som kompressor-Kawasakin skulle förbli unikt: ”Med ganska stor säkerhet kommer något sådant aldrig mer att finnas.” Nu är Kawasaki Ninja H2 för 2027 bekräftad, med Euro 5+ och tillbaka i Europa. Sällan har jag haft fel med större glädje. 2015 fick jag köra den första Ninja H2 i Qatar, och det som fastnade var inte de 300 hästkrafterna. Det som fastnade var känslan av att den här motorn kunde lägga på hundra till om den bara ville. Lika bekräftade: Honda CB1000F, med vilken Zonko återfann Bol d'Or i Rom, och KTM 790 Duke. Lärdomen: tillverkarna lyssnar. Ibland tar det bara längre tid än vi skulle vilja.

För Österrike börjar varje önskelista i Mattighofen, och där har man nyligen levererat. Bekräftad och i handeln: 790 Duke av årsmodell 2027. Europa får 95 hk i stället för tidigare 105, och Horvath besvarade i testet av KTM 790 Duke 2027 frågan om man saknar något med ett enda ord: ”Nej.” Även den andra comebacken är avklarad. 2021 skrev vi om RC8: ”Varje dag ber vi att KTM väcker liv i RC8 med den aktuella LC8.” Någon V2 blev det inte, men KTM 990 RC R står där med gatregistrering. Öppna frågor är 990 Adventure och 990 SMT: båda har fotograferats som prototyper, KTM säger inget. Alltså rykte. Den 3 november bjuder KTM in till presskonferens i Milano. Jag är spänd.

Nu till önskan. Den stora encylindern lever: 690 Rally är bekräftad för 2027, med 79 hk och byggd i Mattighofen, KTM 690 SMC R har uppdaterats, och vårt test i Barcelona kom fram till: ”LC4 känns fortfarande som en riktig encylinder – bara modernare.” Det som saknas är den nakna systern. Av en ny 690 Duke finns inget foto, inget uttalande, ingenting. 2007 körde jag KTM 690 Supermoto för egen maskin till bandagen, utan skåpbil och utan släp. Precis det klarar bara en sådan encylinder: köra dit, attackera, köra hem. Kära KTM-gäng, motorn är klar och nyhomologerad. Bygg Duken till den. Vi väntar.

När det gäller Yamaha R6 måste jag vara ärlig: det här är en önskan, och dessutom en from sådan. I Europa finns den sedan 2021 bara utan gatregistrering, och enligt uppgift upphör produktionen definitivt 2027. Ändå vet vi precis vad som går förlorat. 2017 stod det i 1000PS-testet: ”Vad en 600:a kan. Vilken precision den har vid kurvingången.” Själv satt jag 2007 i Sugo på YZF-R6 av årsmodell 2008, och första passet var en besvikelse. Anledningen: ”Spakarna var perfekt inställda – för barnhänder.” Några skruvvarv senare drog den på rejält.

R1 är det intressantare fallet, eftersom någon här faktiskt har pratat. Sedan 2025 finns den i Europa bara för racerbanan. I 1000PS-intervjun frågade Poky i december 2025 Yamahas Europachef Olivier Prévost rakt ut om det kommer en med registreringsskylt igen. Svaret: ”Vi ger inte upp. Vi ger inte upp det här segmentet.” Hur och när ville han inte säga. Dessutom cirkulerar ett patent på aktiv aerodynamik som vissa tolkar som en antydan om en ny gatregistrerad R1. Någon spionbild eller något datum finns inte. Den som söker efter Yamaha R1 2027 får alltså det ärliga beskedet av mig: rykte, med en chef som dementerar påfallande lite. Jag tar det som ett gott tecken. Ett märke som tävlar behöver ett flaggskepp med registreringsskylt.

Ingen motorcykel på den här listan söks oftare, och ingenstans är ryktet så handfast. BMW visade själva ett Concept RR i maj 2025, och i juli 2026 rapporterade motorradonline.de om knappt kamouflerade förseriemodeller på Nordschleife, med winglets och ny ram. De 215 hk som nämns i sammanhanget har BMW inte bekräftat. Officiellt bjuder årsmodell 2027 av S 1000 RR på en ny färg. 2010 stod min egen S 1000 RR i garaget, och fram till första servicen fick den bara varva till 9 000 varv/min. Det var på något sätt som att hångla med en sjukt het flickvän. Vad jag önskar mig av den nya står i vårt test av BMW S 1000 RR från 2025: ”Om det inte vore för de kittlande vibrationerna skulle drivlinan få högsta betyg.” Precis det, tack. Resten stämmer. Och sedan har BMW ju redan aviserat en naken hoj med 450-motor. En enduro finns redan, nakenhojen är aviserad – man behöver inte vara ett geni för att inse att BMW någon gång också kommer med en 450-supersport.

Nu blir det obekvämt, för här måste jag krossa någons förhoppningar. Väldigt många av er söker efter en nyutgåva av Yamaha XT 500, inklusive pris. Sanningen: den finns inte. Inget tillkännagivande, inget patent, inget ord från Yamaha. Videorna på en påstått ny XT är skapade av en AI, vilket syns på att avgasröret byter sida.

Bättre ser det ut för den stora Yamahan för grovjobbet. Sedan Super Ténéré 1200 inte fick någon uppdatering till Euro 5 gapar ett hål ovanför 700:an. 2022 körde jag Ténéré 700 privat. I jämförelsen i Pyrenéerna hade den mindre effekt än de andra och var ändå omtyckt, och just därför förstår jag alla som efter några år vill ta nästa steg. Prévost sa i samma intervju: ”Jag kan inte bekräfta något, men vi kan inte ignorera den här önskan.” Nu bjuder Yamaha in till Milano den 2 november, och teasern visar tre ojämna hjärtslag. Tre slag, tre cylindrar, säger kollegerna. Namnet Ténéré 900 har Yamaha inte nämnt, inte heller någon efterträdare till Super Ténéré 1200. Det förblir ett rykte. Men ett som jag skulle slå vad om en kaffe på.

Honda byggde förr saker som ingen annan vågade. RC30 till exempel, som kom till Europa 1988: en V4 på 748 kubik, begränsad till cirka 5 000 exemplar. Den Hondan saknar jag, och nu hör den av sig igen. Vid montern 2025 hette det i vår video om V3:an med elektrisk kompressor: ”nu gör vi något helt galet igen”. Läget för Honda-ryktena: koncernen har förklarat att utvecklingen mot serieproduktion fortsätter, och en designregistrering visar redan motorcykeln med speglar, blinkers och skylthållare. Effekt och lanseringsdatum vet ingen. Därmed är V3R 900 ännu inte bekräftad som seriemodell, kollegerna väntar sig den till EICMA. Allt därutöver, från supersport till Africa Twin med kompressor, är spådom i kaffesump. Jag tar nakenhojen först.

Hos Suzuki söker många av er samma sak: en efterträdare till Bandit 1250. Statusen är snabbt berättad. Önskan, inget annat. I programmet som Suzuki hittills visat för 2027 finns ingen Bandit, och märkets enda livstecken gäller SV650. Och receptet var så enkelt. Den första stora Bandit kom 1996 med den luft- och oljekylda fyrcylindern från GSX-R1100 och var ”storhojen till litet pris”. Om GSX 1400 sa Zonko 2017: ”när jag såg den första gången föll jag ihop”. Sådana meningar säger ingen om en crossover. GSX-S1000GX vann i år vår kategori för sporttouringmaskiner och crossovers och är en fantastisk motorcykel. Den är bara ingen Bandit. Mycket metall, mycket slagvolym, lite teater: Suzuki, ni kan det här. Och vi skulle köpa den.

2017 skrev jag i vår topp 5 över supersport för landsvägen: ”Ingen supersport definierar den gyllene medelvägen så tydligt som Gixxer 750”. Det står jag för än i dag. 2008 var jag med en GSX-R 750 från året innan snabbare än kollegerna på starkare motorcyklar, och det berodde säkert inte på föraren. Mer kraftpaket än en 600:a, mindre stress än en 1000:a. Statusen för Europa: önskan. I USA finns 750:an även för 2027, med nya färger och utan tekniska förändringar, om Europa säger Suzuki inte ett ord. Redan i december 2018 skrev vi att vi trots långa spekulationer inte sett någon ny version. Det har inte ändrats. Jag ger ändå inte upp. Den gyllene medelvägen blir aldrig omodern.

De mest köpnära frågorna på listan kommer från turåkare. Var är efterträdaren till Yamaha FJR 1300, till Honda Crosstourer, till Honda Deauville? Svaret: ingenstans, det är en önskan. FJR försvann i Europa med Euro 5, efter mer än 120 000 byggda exemplar. 2024 konstaterade vi torrt i vår kategori för sporttouringmaskiner: ”Sporttouringmaskiner blir allt färre.” När jag testade Honda NT1100 2022 kom jag att tänka på Deauville, och jag insåg vad som saknas: kardanen. Att smörja kedjan på kvällen på hotellgården är ingen semester.

När japanerna lägger sina supersportare i malpåse fyller någon annan luckan. CFMOTO V4 SR-RR är en prototyp för vilken tillverkaren uppger 315,82 km/h, och enligt CFMOTO Europe ska den bli en seriemotorcykel. Något datum finns inte. Alltså rykte, om än ett högljutt. Vi räknar med en seriemotorcykel på EICMA i november 2026 och ett test på 1000PS senast i mars 2027. ZXMOTO 820 RR har kommit längre: i Supersport-VM har Valentin Debise visat framfötterna med den, och i Schweiz står den hos de första handlarna, vilket vårt test av ZX Moto 820RR visar.

Den här listan har ett bäst före-datum, och det är bra så. Den 2 november visar Yamaha i Milano vad som döljer sig bakom de tre hjärtslagen, den 3 november följer KTM, och 5–8 november är EICMA öppen för allmänheten. Därefter fyller jag här på 1000PS i vilket rykte som blivit en motorcykel och vilken önskan som förblir en önskan. Min prognos: den stora Ténéré kommer, BMW visar upp sig, och för XT 500 och Bandit får jag fortsätta tigga – och Honda gör V3R till en seriemotorcykel. Men handen på hjärtat: på en ny Ninja H2 hade ingen heller slagit vad, vi allra minst. Tillverkare bygger det som köps, och det som köps är det som efterfrågats tillräckligt högljutt.