Benda Redstone 550 R2 i test

Normalt vet jag relativt snabbt vad jag kan förvänta mig av en ATV. Stor grej betyder oftast: stabil, men lite klumpig. Liten grej: smidig, rolig och trevligare i tät skog. Just därför fick min första bedömning av Benda Redstone 550 ganska snabbt kastas överbord.

För ja, grejen är stor. För en ATV i den här cylinderklassen är den till och med riktigt stor. Cirka 2,1 meter längd, 1,3 meter hjulbas och ungefär 1,2 meter bredd är inte mått man tar sig fram med mellan två träd som med en hardenduro. Men när vi tog itu med de första brantare skogsuppfarterna och sidledeskörningarna med Redstone stod det ganska snabbt klart: dessa mått ger också väldigt många fördelar.

Redstone ligger otroligt lugnt. Just där mindre ATV:er börjar bli nervösa på grund av sin korta hjulbas, kör man bara vidare med Benda. Vid sidledeskörning hade jag flera situationer där jag på min Yamaha Kodiak förmodligen skulle ha suttit betydligt mer spänd i sadeln. På Redstone tänker man istället: det går bra.

Och sedan fortsätter det. Egentligen förvånande, för Benda bygger här sin allra första ATV. Man märker dock relativt snabbt att kineserna inte bara har satt ihop något fordon på fyra hjul.

Den som hittills bara följt Benda i marginalen borde kanske titta på vad detta företag har presenterat på relativt kort tid. V4-motorer, luftfjädring, olika V2-koncept och till och med en liten boxermotor med hybriddrift har redan varit på tal. På EICMA 2025 tillkom sedan även ATV:er. Och precis framför en sådan står vi nu. Som om vi inte hade förväntat oss något annat övertygar Redstone med kvalitetskänsla och utrustning.

Där finns de massiva komponenterna kring frontbumper, fotpinnar och chassi. Där finns de seriemässiga 14-tums beadlock-fälgarna. En vinsch är också redan monterad. Grepphandtagsvärme? Serie. Sätesvärme? Också med. Stor TFT? Naturligtvis. Det intressanta är dock: det känns inte som en meningslös lista med funktioner man bara ville skriva i broschyren. Väldigt många av dessa saker hjälper faktiskt ute i fält. Och dit ville vi ta oss. Ingen glasskiosk-skönhet - utan ett arbetsredskap för skog och äng som är praktiskt och dessutom snyggt.

Redstone drivs av en cirka 500 kubik stor V2. Den levererar 42 hästkrafter vid 8 000 varv och 41 newtonmeter vid 5 000 varv. Med en körklar vikt på knappt 500 kilogram låter det på pappret inte precis som brutal kraft. Det behöver det heller inte vara.

Mycket viktigare för en ATV i den här klassen är hur effekten kan användas. För detta har Benda en CVT-automat med hög och låg utväxling. I terräng eller vid långsamt arbete tar man låg, på normala vägar och på väg hög. Det fungerar precis så som man förväntar sig av en ordentlig arbets-ATV.

Mer spännande är de tre körlägena.

I arbetsläget trodde jag första gången kort att något var fel med gasen. Man trycker spaken relativt långt och till att börja med händer det känslomässigt lite. Men det är precis meningen. Om jag till exempel bara vill rulla en meter framåt när jag sätter upp staket, kan fordonet doseras extremt fint med det här läget.

Sportläget är raka motsatsen. Där räcker det med ett litet tryck på gasspaken så reagerar Redstone omedelbart. På väg är det roligt, vid precisionsarbete behöver man det knappast.

Däremellan ligger standard – och just där kommer förmodligen de flesta ägare att tillbringa merparten av sin tid.

Vid en ATV bryr jag mig relativt lite om hur många färgglada symboler som lyser upp displayen. Spännande blir det när man står någonstans i skogen och inte kommer vidare.

För Redstone finns flera eskaleringsnivåer.

Först kan jag spärra den bakre differentialen. Om det inte räcker kommer fyrhjulsdriften till. Räcker inte det heller kan även den främre differentialen spärras. Och om man ändå lyckats gräva ner grejen någonstans, sitter det en vinsch fram som standard.

Egentligen måste du anstränga dig rejält för att alternativen ska ta slut.

Just kombinationen av spärrarna tycker jag är stark hos Redstone. Man behöver inte koppla in allt direkt, utan kan reagera steg för steg beroende på situation. På TFT-displayen ser man tydligt vad som är aktivt just nu.

Även vinschen gillar jag. Benda använder ett plastvajer istället för en klassisk stålvajer. Den som någon gång arbetat med en äldre stålvajer känner till de små uppsplitsade trådarna. Om man en gång tagit tag i den med handen kommer man ihåg det ganska länge.

Plastvajern är lättare, mer flexibel och betydligt behagligare att hantera i praktiken.

30 centimeter markfrigång är ett besked i sig. Men ännu viktigare är vad Benda gjort med underredet. Det är relativt slätt utfört. Kör man alltså över en trädstubbe finns det inte omedelbart någon tvärbalk eller kant att fastna på. Det är just sådana detaljer som gör mycket större skillnad i verkligt bruk än något teoretiskt värde i broschyren.

Jag blev även positivt överraskad av chassiet. Jag hade i förväg hört flera gånger att Redstone är relativt hårt satt. Det kan jag ur mitt perspektiv bara delvis bekräfta.

Med mina cirka 95 kilo och en snabbare körstil passar inställningen verkligen bra. Vi körde på hålvägar där det ständigt fanns vattenavledningar tvärs över körriktningen. Alltså små steg som vid högre fart kan bli ganska obehagliga.

Redstone tar hand om sådana smällar utan problem. På min mjukare Kodiak skulle jag behöva sänka farten betydligt mer på samma ställen, eftersom fordonet annars nästan katapulterar mig ur sätet.

Naturligtvis kan någon på 60 kilo kroppsvikt se saken annorlunda. Men för det är alla fyra gasdämpare fullt justerbara. Återstudsning, kompression och förspänning kan anpassas.

Med det går det alltså faktiskt att arbeta, och inte bara skryta i broschyren.

Låt oss komma till Redstones uppenbara nackdel: grejen behöver utrymme.

Man märker storleken i vändradien. När man måste väva sig fram mellan enskilda träd i en tät skogsbit känns en mindre ATV helt enkelt smidigare. Det går inte att komma runt.

Vad jag däremot helt underskattat var den andra sidan av dessa dimensioner.

Genom den långa hjulbasen och breda fordonsbasen kör Redstone extremt säkert i sidlutningar. Situationer som på en mer kompakt ATV redan kräver lite koncentration verkar här förvånansvärt oanmärkningsvärda.

Liknande är det vid branta uppfarter. Normalt hade jag förväntat mig att det stora och tunga fordonet till slut skulle bli en nackdel där. I praktiken förblir Redstone dock länge mycket lugn, bygger upp ordentligt med grepp och förmedlar mycket trygghet.

Naturligtvis får man inte glömma knappt 500 kilogram. Om en sådan maskin väl fastnar ordentligt eller står tvärs över en sluttning, lyfter man den inte snabbt under armen. Därför är det desto viktigare att chassi, spärrar och fyrhjulsdrift så mycket som möjligt förhindrar att man ens hamnar i sådana situationer.

Det fungerar ganska bra hos Benda.

Ännu mer överraskad blev jag faktiskt på vägen med Redstone. Tack vare T3b-godkännande och ABS får den köras med vanligt B-körkort och är inte begränsad till 60 km/h. I sportläge går det upp till 104 km/h. Man bör veta: 100 km/h på en ATV kan bli ganska spektakulärt. Jag har kört maskiner som börjar simma redan vid 90. Då sitter man vid styret och känner alltmer att man är mer passagerare än förare.

Hos Redstone är det helt annorlunda.

Även vid högre fart ligger den stadigt på vägen. Även i lätta kurvor kommer ingen obehaglig pendelrörelse in. Just här lönar sig förmodligen återigen det stora fordonskonceptet med den långa hjulbasen.

Även det något stramare chassiet hjälper på asfalt. Redstone vinglar inte hela tiden och reagerar förutsägbart.

En sportmaskin blir det naturligtvis ändå inte. Men den som regelbundet behöver köra förbindelsesträckor på asfalt med sin ATV får här ett förvånansvärt avslappnat paket.

Även den elektriska servostyrningen kan ställas in i tre nivåer. Beroende på om man vill ha mer känsla i styrningen eller så mycket assistans som möjligt kan man anpassa EPS. I långsam terräng och vid manövrering är den starkare assistansen behaglig. Vid snabbare körning får det gärna vara lite mindre för min smak. Skönt är i alla fall att föraren har valet.

Den stora, högresta TFT-displayen känns också ovanligt modern för den här fordonsklassen. Där kan man bland annat kontrollera om fyrhjulsdrift eller differentialspärrar är aktiva och göra EPS-inställningar. Då kommer vi till en av mina personliga favoriter: grepp- och sätesvärme.

Man kan diskutera grepphandtagsvärme tills det blir kallt. Sedan diskuterar ingen längre. Hos Redstone är den flerstegad och når i de övre lägena verkligen mot fingergrillnivå. Dessutom finns en tvåstegs sätesvärme för föraren.

Vi hade under testet ett dramatiskt temperaturfall från cirka 40 grader till nästan arktiska 20 grader. Naturligtvis var sätesvärmen tvungen att slås på direkt. Rent vetenskapligt förstås.

Skämt åsido: den som på hösten, vintern eller tidigt på morgonen verkligen arbetar med ATV:n kommer att älska denna utrustning.

Helt utan kritik kommer Redstone naturligtvis inte undan.

Benda använder ingen klassisk tändningsnyckel utan ett NFC-kort. Håll fram kortet, tändning på. Tryck på bromsen, starta. Vid avstängning håll fram kortet igen.

Cool idé. Så länge kortet är lättåtkomligt.

Om det ligger djupt nere i jackfickan och man har tjocka handskar på sig blir saken snabbt mindre cool. Med motocrossbyxor utan ficka blir det direkt intressant. Visserligen finns en hållare med snodd, men lösningen övertygar mig ändå inte helt.

Benda arbetar enligt tillkännagivande på en smartphone-lösning. Då ska NFC-koden kunna överföras till mobilen. Speciellt för arbetsfordon skulle det vara praktiskt, eftersom man dessutom skulle kunna vidarebefordra behörigheten till anställda eller andra förare.

Min andra kritikpunkt gäller förvaringen. Bak finns visserligen ett litet fack för papper, förbandsmaterial och smått, men fram skulle jag verkligen gärna vilja ha ett litet förvaringsfack.

För USB-anslutning och 12-volts uttag finns. Men var ska man lägga mobilen medan den laddas? En liten skyddad box skulle lösa problemet.

Och sedan finns det irriterande pipandet vid backning. Det kan Benda dock inte göra något åt – europeiska föreskrifter hälsar.