Triumph Trident 660 2026 i första testet

När det handlar om kraftökning kan man ta Triumph Trident 660 som ett föredöme: 14 hästkrafter och 4 Nm mer kraft på bara ett år har den brittiska roadstern uppnått – nu pressar den ut hela 95 hk och 68 Nm på asfalten.

En oväntad kraftökning: Trident, som först presenterades 2020, fick nyligen en omfattande elektronikuppgradering för modellåret 2025 – men nu följer den mest betydande uppdateringen sedan lanseringen för 2026. Den får nämligen den 95 hk starka trecylindern som även driver Daytona 660. Denna motor utnyttjar den maximalt strypta effekten för A2-körkortsklassen till fullo, vilket gör att Trident 660 nu tillhör de starkaste i sin kategori och överträffar exempelvis Yamaha MT-07 och Suzuki GSX-8S. Ett starkt argument för körkortstagare och ett viktigt tillskott i Triumphs sortiment – eftersom den nya Trident 800 med sina 115 hk inte uppfyller A2-reglerna, trots att den i Tyskland kostar endast 1000 euro mer (i Österrike 1700 euro).

Handen på hjärtat: Även om man i ett ambitiöst turtakt på Trident 660 oftast ligger i mellanregistret mellan 6000 och 8000 varv, används den maximala effekten på 95 hk sällan vid höga varvtal. Ändå svarar Trident 660 omedelbart med kraft vid gaspådrag. 80 procent av det maximala vridmomentet – cirka 55 Nm – ska enligt tillverkarens vridmomentkurva vara tillgängligt spontant när som helst. Till sist, den nya Trident-motorn varvar också högre: Först vid 12.650 varv per minut begränsar varvstoppet körglädjen.

Tekniskt sett är skillnaderna mot det tidigare 81 hk-motorn många. Huvudinslaget i den kraftfullare 660-kubik-trecylindern är en separat gasspjäll per cylinder istället för en gemensam, vilket ger en förbättrad gasrespons och prestanda. En större luftburk bidrar till den ökade effekten och förbättrar samtidigt insugsljudet för föraren utan att onödigt störa förbipasserande med buller. Ytterligare modifieringar inkluderar det omarbetade cylinderhuvudet och det förstärkta kylsystemet, och den större rostfria avgasrörsinstallationen har till stor del också hämtats från Daytona – mer kraft betyder naturligtvis också mer utsläpp och förbrukning: 4,9 liter istället för tidigare 4,6 liter enligt WMTC-förbrukningen, och under vår intensiva testkörning registrerade instrumentpanelen en bränsleförbrukning på 5,7 liter.

Slutligen har antihopplingskopplingen med vridmomentstödjande assistfunktion samt växellådsstegningen anpassats till den ökade kraften: första växeln är nu betydligt längre, och även växlarna två till fem har justerats. Sammantaget ökar även topphastigheten något tack vare den högre maxvarvtalet.

Det överlägsna elektronikpaketet, som lades till förra året och är i sin standardkonfiguration, fortsätter oförändrat in i nästa modellår. Det inkluderar lutningskänsliga hjälpsystem (TCS kan stängas av), tre körlägen (Rain/Road/Sport), farthållare, självavstängande blinkers och mobilanslutning. Den fabriksmonterade Quickshiftern har blivit omkalibrerad för 2026 på grund av de ändrade växellådsstegen. I cockpit förblir Triumph trogen det beprövade – förutom en två centimeters breddning av styret till 815 millimeter. Det ikoniska TFT/LCD-instrumentet är fortfarande ett ämne för diskussion. Det finns generellt lite att anmärka på när det gäller läsbarhet och funktionsutbud, även om det idag även i 125cc-klassen finns betydligt mer imponerande färgskärmar.

Det finns lika lite att anmärka på menynavigeringen med ett intuitivt fyrvägsstyrkors som på den förstklassiga byggkvaliteten "made in Thailand" och de högkvalitativa materialen som i vanlig Triumph-stil används även i den senaste fordonssläktingen. Varje svetsfog är kärleksfullt utförd som en dekorativ linje i ett meddelandehäfte, varje kabel är exakt dold på rätt plats – som en kvalitativ besvikelse framstår högst faktumet att svingarmen är gjord av enkel stål istället för lätt aluminium.

På tal om "imponerande": Den nyutformade, kantigare formen av den 14-liters tanken ger Trident 660 ett mer muskulöst utseende. Den nu tvådelade sadeln möjliggör montering av ett valfritt passageraröverdrag som ska förstärka den sportiga looken ytterligare. Faktum är att jag under testkörningen också fick det subjektiva intrycket att sittkomforten för föraren har förbättrats en aning tack vare den nya solosadeln.

När det gäller fjädringen håller Triumph fast vid de beprövade Showa-komponenterna med 12 centimeter fjädringsväg på den icke-justerbara Big-Piston-gaffeln och 13 centimeter på bakstötdämparen, men nu har fjäderbenet försetts med både förspänningsjustering via haknyckel och en justering för återfjädring. Grundinställningen är en välbalanserad kompromiss mellan sportighet och komfort: Även över grov asfalt för Trident 660 sin förare på ett ryggvänligt sätt, och vid sportig körning på fästeffektivt asfalt lämnar väghållningen inget övrigt att önska. Trident hanterar alla sorters ojämnheter i vägbanan mycket skickligt, Showa-komponenterna svarar fint och arbetar synkroniserat utan problem.

När det gäller smidighet finns det inget att klaga på hos den nybörjarvänliga roadstern från Hinckley. Trots stabil raklinjekörning har man inte heller försummat dess förmåga till snabba riktningsändringar. Den körklara, ultralätta Trident 660 på 195 kilo (plus 5 kilo jämfört med föregående modell på grund av trippel-gasspjäll, avgasrör, kylare etc.) klarar med lätthet slalomen genom landsvägens kurviga partier, och de nödvändiga styrimpulserna hålls alltid inom hanterbart omfång. Även de ursprungliga däcken, Michelin Road 5, visar sig vara ett lämpligt val och bidrar till en suverän väghållning med neutral och förutsägbar instyrning i kurvorna. Det enda är att de något tama bromsarna med tvåkolvsok från Nissin framtill kräver några kilometer innan föraren vant sig vid dem.

Sadelhöjden är fortsatt moderata 810 millimeter, och som tillval finns en sadel som är 25 millimeter lägre. Även stegöppningsmåttet är härligt kompakt och har förblivit oförändrat jämfört med föregående modell, trots några motorrelaterade modifieringar på det smala chassit. Så vid manövrering är det alltid säkert att ha kontakt med marken. Bakom styret intar överkroppen en måttligt framåtlutad och tillräckligt aktiv position. Även knävinkeln är bra: för den som är runt 180 centimeter lång är den inte för trång, men ändå tillräckligt sportig för att alltid erbjuda tillräcklig lutningsfrihet. Endast längre personer kan tycka att ergonomin är något begränsad – bortsett från det finns inget som hindrar långa utflykter, eftersom de två balansaxlarna i trecylindern gör ett utmärkt jobb med att minimera vibrationer. Den fylliga klangen från den slanka, kompakta undergolvsljuddämparen smälter harmoniskt in i helhetsbilden utan att belasta besättningens eller förbipasserandes nerver.

Trots alla tekniska modifikationer kvarstår en sak oförändrad för Trident 660 även 2026: dess karaktär som en lättillgänglig, lättkontrollerad allround-roadster, som inte bara passar utmärkt för nybörjare inom motorcykelvärlden, utan även sällan blir tråkig för erfarna förare. Även pris-prestandaförhållandet är imponerande med tanke på den ökade motoreffekten och den rejäla utrustningen. Från och med mars finns Trident 660 tillgänglig i färgerna gul, grå och vit för överkomliga € 8695 (Tyskland) respektive 9695 euro (Österrike). Även när det gäller driftskostnader lovar Triumph sparsamhet: Serviceintervallet är hela 16 000 kilometer (eller en gång per år), och enligt tillverkaren är Trident upp till 50 procent billigare i underhåll än jämförbara konkurrentmodeller. Dessutom ger Triumph fyra års garanti.