Ducati Streetfighter V2 vs. V4: Duel på landsvägen

Ducati Streetfighter V2 S (modellår 2025) är en helt nyutvecklad motorcykel med tydligt fokus på landsvägen.

Med 120 hk, 93 Nm och en körklar vikt utan bränsle på bara 175 kilo, har den exakt de ingredienser som är avgörande i detta segment: låg vikt, hög smidighet och en direkt karaktär.

Kärnan är den nya 890-kubiks V2-motorn, som har blivit kompaktare och märkbart lättare. Den rena effekten kan verka lägre på pappret jämfört med föregångaren men det viktiga är hur effektivt denna effekt kan användas på vägen.

Det är just här V2 kliver fram: tillgänglig, livlig och designad för att fungera i verkliga vägförhållanden inte bara på databladet.

Ducati Streetfighter V4 S (modellår 2025) representerar den andra änden av skalan.

Med 214 hk, 120 Nm och cirka 189 kilo körklar utan bränsle, levererar den siffror som tydligt pekar mot superbike-segmentet. Men det avgörande är inte bara själva effekten, utan hur kontrollerbar och tillgänglig den har blivit.

Jämfört med sin föregångare visar sig den nya V4 S vara betydligt mer sofistikerad. Den känns mer självsäker, förutsägbar och förvånansvärt välkontrollerad i tajta kurvor.

Särskilt på krävande landsvägar märker man att den inte bara erbjuder mer prestanda, utan att denna prestanda också är betydligt bättre utnyttjbar.

Redan vid första anblicken står det klart: De två hör ihop men följer olika strategier.

V2 S framstår som slank, kompakt och avskalad. Dess design är klar och ren, med en smal och sportig knäslutning. Det medvetna valet att avstå från winglets betonar fokus på en naturlig körupplevelse. Här prioriteras inte maximal aerodynamik, utan tillgänglighet och lätthet.

V4 S uppträder däremot mer framträdande bredare, aggressivare och med integrerade winglets som inte bara ser bra ut utan också fyller en funktion. Med V4:ans prestanda är extra marktryck verkligen meningsfullt.

Sammanfattningsvis: V2 är avskalad och elegant, medan V4 är kompromisslöst inriktad på prestanda.

En titt på siffrorna visar den tydliga skillnaden: - V2 S med 120 hk, 93 Nm, 175 kg - V4 S med 214 hk, 120 Nm, 189 kg

Effekt/vikt-förhållandet för V4 ligger cirka 65 % över V2 en skillnad som märks tydligt på vägen.

Men det avgörande är körkänslan: V2 S imponerar med en linjär effektleverans och en tillgänglighet som är svår att matcha. Från mellanregistret byggs trycket upp smidigt, utan att överväldiga, och levererar precis i de varvtalsområden som används oftast i vardagen och på slingriga landsvägar.

V4 S erbjuder däremot en annan dimension. Från mellanregistret levererar den en massiv, kontinuerlig acceleration som fortsätter upp till de högsta varvtalen.

Båda visar svagheter med quickshiftern, liksom med gasresponsen i det lägre registret, på grund av Euro5+-inställningen.

När det kommer till ljudet är V2 S mer återhållsam men karaktärsstark, med ett dominerande insugsljud och behaglig närvaro. V4 S känns betydligt mer utåtriktad: aggressiv klang, intensiv närvaro och ett ljudlandskap som tydligt matchar dess prestanda.

På vägen visar sig tydliga skillnader i karaktär: V2 S körs intuitivt, lätt och fogligt. Den inger snabbt förtroende och kan enkelt manövreras genom kurvor. En motorcykel som fungerar direkt.

V4 S kräver mer insats. Den är mer framtung, direkt och kräver en aktivare körstil, samtidigt som den imponerar med hög stabilitet och exakt feedback.

Skillnaden ligger i tillgängligheten, eftersom V2 är enkel, förutsägbar och tillgänglig, medan V4 är sportigare, mer krävande och trots tydliga förbättringar fortfarande mer utmanande.

V2 S förlitar sig på en komfortorienterad, fullt justerbar Öhlins-fjädring som hanterar ojämnheter smidigt och ändå förblir sportig.

V4 S tar det ett steg längre: elektronisk fjädring, högre styvhet och ett tydligt fokus på maximal prestanda.

Även när det gäller bromsarna syns tydliga skillnader. V2 imponerar med kraftfull, väl avvägd inbromsning, medan V4 har en brutal bett och enorma reserver, men totalt sett känns den betydligt skarpare och mer kompromisslös.

V2 S hålls medvetet enkel, erbjuder alla viktiga system och glänser med en intuitiv, okomplicerad hantering.

V4 S erbjuder ett betydligt mer omfattande paket med system som Ducati Vehicle Observer och Race eCBS, som aktivt påverkar körbeteendet.

I vardagen visar sig V2 ha tydliga fördelar: - Bättre vardaglig användbarhet i både stad och på landsväg - Lägre bränsleförbrukning - Större räckvidd - Längre serviceintervaller

Även prismässigt ligger V2 S betydligt under V4 S. Medan den i Tyskland börjar på cirka 18.400 euro, kostar V4 S runt 28.400 euro. För detta erbjuder den mer teknik och möjligheter, men kräver också en motsvarande högre investering.

NoPain utrustades med den touringvänliga Shoei NXR 2 Integralhjälmen i en iögonfallande "Shiny Red" sportig prestanda möter här hög komfort för långa sträckor. I kombination med det fotokromatiska Transitions-visiret, som automatiskt anpassar sig till föränderliga ljusförhållanden, var vår protagonist väl rustad från de första solstrålarna till kvällens sista ljus.

Vi har utforskat gränserna för det exklusiva visiret i vardagen och på banan och kommer snart att rapportera om detta i 1000PS Performance Check.

Båda Streetfighter-modellerna har olika angreppssätt men möts på samma plats: landsvägen. V2 S framstår som det mer balanserade paketet lätt, tillgänglig och stark just där den faktiskt körs i vardagen.

V4 S imponerar däremot med enorm prestanda, modern teknik och stora reserver, men kräver också mer insats och erfarenhet.

Även om ingen tydlig vinnare kan utses, kan en klar rekommendation ges: För de flesta landsvägsförare är V2 S det mer förnuftiga valet, medan V4 S tilltalar dem som söker maximal prestanda och är redo att utnyttja den fullt ut.